Och så kom tillslut lilla F. Äventyrsbad, McDonalds, Leksaksaffär och önskelistor. Micke och Molle, mys med godis. Så mycket energi och kärlek.

Jag är så tacksam att jag får denna korta stund med prinsessan då och då. Men vad har jag gjort som inte förtjänar henne bara lite oftare, bara lite mer tid. Leukemi, hepatit C, Gråstarr, Acustic någonting och sömlösa nätter på grund av värk. Allt detta lever jag med, men barnlösheten och saknaden efter lilla F är tung.

Men klaga hjälper inte.
En kall öl, en godis skål och blogg.

Fredagskväll.

Livet.

Bakfylleångesten kryper sakta längs ryggraden och man får lungt konstatera att vid min ålder ska man inte ha ett tvådagars rus. Men man lär sig aldrig.

Ett mycket trevligt möte med en kusin lyser ändå upp tillvaron. Och att gå ut med kompisar från förr var också trevligt. Karaoke festen ifredags framkallar positiva minnen och när sen en viss dam inte verkar allt för sur för skickade fylle sms, känns inte ångesten allt för tung.

Nedräkningen har börjat På fredag kommer lilla F äntligen. Jag längtar så efter henne.

Nya besök hos vita rockar, flera nålstick och test av tryck, men inget besked varför jorden snurrar. Är det något jag får leva med?

Det börjar dyka upp annat i knoppen också. Det är inte längre bara lilla F som finns i mina drömmar. Men om jag inte vågar kasta mig utför stupet, så blir det nog bara en dröm den här gången också. Jag stod på kanten till avgrunden i lördagskväll, men vågade inte ta steget. Men snart kanske jag vågar. Det jag riskerar är en vänskap och är den värd att riskera?

En trevlig lördagskväll närmar sig sítt slut och jag är imponerad av mig själv, att jag redan är hemma. det hjälpe säkert till att man fick skjuts hem av en vacker tjej. vilka guldkorn. och god mat.

Fick glädjande besked från doktor öra och även min mamma fick possitivt besked. Anledning att fira igår med gammal kompis. Tungt huvud i morse.

Annorlunda yrsel.

I morgon dags att fira far och byta novemberhjul

Ledig dag en höstdag. Städning,tvättning, bokläsning

Smaskar pepparkakor från förra året. Smakar som nybakat.

Julen har redan kommit till stan. julstjärnor, Julkulor, julhörnor.

Julsången kanske skulle ändras?

"Nu är det jul igen, Å nu är det jul igen, Å Julen börjar redan i november"
Men först ska far firas. Inte lätt att komma på vad man ska ge honom.

Hur ska man matcha en tid för höftledsoperation?

Nedräkningen har börjat. snart kommer Lilla F. Längtar. Längtar

Men inget besked från doktor Öra-

F-et börjar sitta allt bättre men F#m verkar omöjligt med prinskorvarna. Blir de längre om man drar i dem?

Höst på väg mot vinter och däck ska bytas. Vart har mördarsniglarna tagit vägen? Går de i ide? det behöber iaf inte byta däck.
Vinterdäck - Novemberhjul, som varar än till påska.

Ny vecka och väntan fortsätter. Väntan på två svar från mrt och väntan på besked när jag får träffa lilla F. Men man kan inte bara sätta sig ner och vänta. Eller kan man det?
Trots att man gör allt för att hålla den ifrån sig, så kryper rädslan över mig allt mer som ett vått gammalt illaluktande täcke- Rädslan sätter sig inte ner och väntar.

Största rädslan är för det besked mamma kan få. Men det är två ödesmättade besked. Men vilka besked vi än får så får jag inte bli en bitternöt.
Nej väntan på lilla F skapar ingen räddsla även om längtan gnager allt djupare in mitt inre. Men ett possitivt sms ger hopp. Ett mejlsvar gav glädje. Hon bryr sig om mig.  Den väntan är över.

Varför har mina små korta fingrar så förtvivlad svårt att ta ett rent F? Prinskorvar och gitarrer går inte ihop. Spela till fingrarna blöder.

Det gör i alla fall väntan på rädslan lättare.