En sprudlande värme spreds sig idag genom den frusna kroppen som gick genom den höstklädda staden tillsammans med ny bekantskap. En bekantskap som lämnar mycket öppet och ett möte som varken gav svar eller väckte oväntade känslor. Men att en kär med ganska avlägsen vän bryr sig så mycket om och talar så väl, skänker glädje och skingrar lite av det höstmörker som många dagar tynger och deppar.

Alla höstens lövprydda färger och värmande november strålar till dem som bryr så mycket.

Bättre självförtroende, Bättre självkänsla, lite självkärlek?

Kvällens möte kanske öppnar dörrar.
Kanske inte där men hos mig.

En varm vind har blåst bort en del av de orangerödgula lövhögen som låg som en blöt driva framför min dörr.