Skruvade, förvirrande och svindlande tankar.

pirrande mage, berusande glädje.

Förnuftiga tankar, varningssignaler och stor tveksamhet.

Vad kan vi få?

Vad förstör vi?

Likgiltiga tankar om att bara låta allt rulla på och se vad som händer.

=Fega tankar?
Bryt nu!

Men den magiska känslan.
Ska förnuftet eller känlsan styra?

Men vilken är känslan?

Märkliga saker hända under dessa härliga vinterdagar. Efter tre dagars festande är kroppen nerbruten och det lär nog dröja några dagar innen denna människa är sig själv igen.

I torsdagskväll var det restaurangutgång med de två nyblivna 30-åringarna. Lite öl, vin, bailys och annan god kaffedrink.

Fredagskvällen tillbringades i företagets bubbelpool och i bastun med kära vänner från hembyggden. Mycket öl, gin och tonic, mera öl och jägemeister och en liten rom o cola. Ändå ganska städad och tidig hemgång.Strulfröken satt sig på planet till värmen i staterna medan jag drog vidare till den andra jubilaren för fortsatt firande. En trevlig lördagskväll med Nördar i rätta bemärkelsen och mera dricka.

Kvällen blev galen men det var nog bästa att det stannade där det gjorde och att du inte stannade. Komplicerat värre. Inte bra ur vänskapsperspektiv. Vi får reda ut det i kväll efter skidresan.

Kära F har nu sportlov och saknaden finns där som alltid.

En underbart stor fullmåne tittade ikväll ner på oss när vi under djup diskussion om människors ständiga relationsproblem, tog en promenad runt den lilla stadens is- och snötäckta sjö. Fröken R och jag.

Många långa diskussioner och tankar om detta laddade ämne har det blivit under våra åtskilliga motionsrundor.

Ältat våra problem och vår hopplösa situation. Men vi har tillsammans gått starka ur detta. Trots att du en gång för millijoner år sedan tyckte det bara var en dum floskel.

Nu cirkulerar dina mest kring om hur du ska gå vidare. Jag hoppas det blir rätt vad du än väljer. Men jag har svårt att tro att du ska hitta lyckan hos gammal kärlek. Och du är värd så mycket mer.

Vill oxå förmedla en adress till min kära lilla brors hemsida. http://www.nilsson-photo.com/index.html

Med molande värk i ländryggen har det traditionella, helgavslutande innebandypasset nyligen genomförts i mycket stelt tillstånd, och jag har nu med stort besvär kravlat mig upp i soffan.

Helgen inleddes med en mycket trevlig kväll på Bishops tillsammans med två mycket goda vänner och damen med arbetarhandskarna, som denna kväll bytts ut till kinesiska Tinsulate kopior. En mycket speciell kvinna som fattat tycke för min arbetskompis. Gigantisk weissbier avslutade kvällen, och bidrog säkert tillsammans med två svindyra glas riktigt god Grappa, till att lördagen till stor del tillbringades i skinnsoffan.

Melodifestivalspremiären kombinerades med knappande på denna laptoppen och ett glas päronjuice, samt korv med bröd.

Idag kom jag iaf ut en sväng i solig men slaskig vinterdag. Mina förhoppningar om att värken i ryggen skulle släppa grusades i samma takt som trottoarerna, och en mycket stelryggad värd bjöd kompis med familj på kaffe framåt eftermiddagen. Årets första semla inmundigades samtidigt som Kroatresa började planeras.

Nu väntar lite tv-sport innan tidigt ryggläge intas.

Ny vecka med krävande veckoslut väntar otåligt.

Det slår mig hur snabbt och smidigt det kan gå att ta sig till ett jobb en bra bit ifrån hemmet och att närheten till jobbet kanske är en överskattad förmån. Jag borde väll egentligen veta efter att ha pendlat med buss i så många år. Men med tåg blir det som en annan upplevelse.

Vaknade i morse hos min kära syster i ett kylslaget skånelandskap och befinner mig en dryg timme senare och en skön slummer stund i min hemstad och på jobbet i lika kylslaget smålandslandskap. Ett steg på vägen att prova något nytt kanske börjar med tågpendling. Jag älskar att åka tåg när det fungerar som det ska men som det tyvärr inte alltid gör i det svenska tågnätet.

Anledningen till mitt Skånebesök var att min yngsta systerdotter deltog i en tävling för att kora skånes snabbaste 12 åring i samband med MAI galan i Percys eleganta malmö Arena. En mycket trevlig tillställning i en halvfull arena. Och kära lilla, vindsnabba E var bara en tungspets från en andraplats.

Jag älskar er systrarna R. Energi, glädje och kärlek.

En annan lite person som delar med sig av detta är prinsessan som kom på lite oväntat men kärt besök i söndags. Ingen kommer någonsin förstå hur mycket hon betyder för mig och hur mycket dessa små korta besök berikar mitt (fattiga) liv. Det jobbiga är att saknaden efter henne blir så mycket större när efter att jag lämnat henne ute i skogen hos hennes mamma.

Med morgonrosslig röst stämde herr B och jag upp i "ja må hon leva" till Strulfrökens förskräckelse imorse när vi anlände till jobbet. Inte alls uppskattad. Men jag uppskattar dig. Särskild när du allt oftare brister ut i ditt smittsamma skratt igen. Stort GRATTIS. Bry dig inte om 30-årskrisen.

 Men jag tror mig veta att du snart kommer att försvinna som en självklar lysande stjärna på jobbet och privat, vilket gör att det hugger till i mitt hjärta. Kan inte hjälpa att du trots allt tar en stor plats där inne.

Oerhört displinerad med träningen men desto slarvigare med födointaget.

Och E. En utsträckt tunga kan ge silver.

Stillsamma tankar snurrar runt i en förvirrad nyklippt hjässa en fredagskväll i en småländska småstad, allt medan en av mina absoluta favoriter, Nina Persson åter igen figurererar på min förådlrade tjock TV- (Från att ha varit en doldis, så dyker hon helt plötsligt upp i varenda TV-program).

Gamla tankar om hur jag ska försöka bli en gladare person med större självkänsla och nya tankar som aktiverar "de gamla grå"  efter att ha läst en lånad bok av älskvärda fröken R. En tänkvärd bok om möten av Kay Pollack.

Vad är det hos Nina som är så speciellt? Vacker men vardagligt utseende.

"Tänk om varje människa jag möter är utsänd"

Gäller detta möten genom TV oxå?
Vinspetsade tankar vandrar vidare och även Lassgård är Brynäs fans.

Nina måste väll ändå hålla på HåVe, som jag igår var iväg och tittade på i smålands jerusalem med trevliga jobbarkompisar.

Ett möte jag saknar allt mer igen och intensivare är mötet med prinsessan som inte längre vill vara prinsessa, men som hon nog alltid kommer att vara  det i mina tankar. Kommer du i tid och hämtar din klocka? Innan magiska timmen är slagen?

Nina och Isabella är sända till mig genom TV'n.
En allt för förvirrad tanke i en nyklippt skalle.

Trumpetande gäss i en ostrukturerad V-formation på en rödskimrande himmel. Melodiös kvitter från koltrasten högst uppe i den flera hundra år gamla eken. Skränande måsar som flockas i tidig morgontimma när cykel rullar mot jobbet på grusbeströdda asfaltsväg.
Jag längtar.
Denna mörka årstid är inte till för människoarten. Människan behöver sol.

Om den grå mörka, dystra, ruggiga vintern ändå kunde vändas till solig vinterdag, med tunt snötäcke iaf.

Jag är en vår typ.

Men jag ska leva idag.

Live the Life Today.

Tomorrow is today the Yeasterday.

And all your dreams had fade away.
Men även om man lever här och nu, så kan man längta och drömma.

Som ett yrväder dök hon upp från ingenstans och slängde arbetshandskarna på bordet. En kort stund fick jag möta denna charmiga tjej som hade något speciellt i blicken. Lika plötsligt som hon dök upp försvann hon i dimman.  Som en skön dröm som man desperat vill hålla kvar vid.

Det blev i alla fall en höjdarkväll vilket jag fick lida av hela dagen i går.

Och visst Strulfröken så är gräset grönare. Men kanske inte nödvändigtvis på andra sidan.